Bondepraktikan

December

Kall december med mycket snö lovar gott år. Åska i denna månad bådar storm och regn. Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter. På snöår följer rikt år: mycket snö betyder mycket hö. En ensam skata förkunnar elakt väder. Grön jul vit påsk (en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk). Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år, enligt minnesversen: ”Om juledag i nyet månd´komma, vå vi ett gott år oss till fromma.” Ju närmare nytändningen kommer advent, desto sämre år bådar det. En våt jl gör tomma visthus och tomma fat. Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.

Märkesdagar

Nikolausdagen (den 6) Denna dags väder brukar utvisa hela månadens väderlek.

Jakobsdagen (den 20) Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek, som ska råda före jul, medan eftermiddagens väder anger väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen, kan man vänta stark köld, regnar det, blir det värme och nederbörd.

Julaftonen och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebådar ett gott år, varemot regn är ett dåligt tecken, Även blåst, i synnerhet nordan, under denna tid anses båda gott för äringen. Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt. Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt. Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och varm höst med starka stormar. Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst. Infaller den på en torsdag, får man god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd. Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år. Infaller den slutligen på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar, torr höst och dyr tid.

”De tolv juldagarna” (25 dec-5 jan)Enligt bondepraktikan ska man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året. Sådant vädret är på juldagen, sådant blir den också i januari, sådant det är den 26 december, så blir det i februari osv.

Skriver idag 31 oktober

som började med kalla grader (ett fåtal) på morgonen men under dagen blev till rätt många varma.
Helgrått och lite fuktigt i luften men inget regn.
Dagen har varit fylld av "arbete" både med att skriva och att vara på möten.

Nåväl, så här blir det kanske under november månad..........Håll tillgodo

Bondepraktikan för November

Åska i november betyder sträng vinter men fruktbart år. En sträng och långvarig vinter inträffar om juli varit mycket varm, om augusti och oktober varit ovanligt kalla, om fjäderfän blivit feta höstetiden, om fåren på efterhösten med våld måste drivas in i ladugården, om november har torr väderlek utan frost samt om löven i denna månad ännu inte fallit av träden. När bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mer snö än köld; är det åter vitt, bebådas mer köld än snö.

Märkesdagar

Allhelgonadagen (den 1). Enligt gamla bondepraktikan ska man denna dag skära ett spån av en växande ek eller bok; är spånet torrt bådar det en varm vinter, är det fuktigt blir vintern däremot kall.

Mårten Luthers dag (den 10). Inträffar denna på en fredag kommer fodret det året att föga förslå.

Mårten biskops dag (den11). Är det på ”Mårten biskop” mulet dygnet om blir det en ostadig vinter men är det däremot klart har man att vänta en sträng vinter.

”Maria offerdag” (Heliodorus den 21). Är denna dag våt eller dimmig blir också vintern våt.

Katarinadagen (den 25). ”Katarinavinter” blir ej långvarig.

Andreasdagen (den 30). ”Andreas-snö” är skadlig för säden. ”Anders slaskar och julen braskar, Anders braskar och julen slaskar”

Så nu återstår det att se hur det blir.

"Jarscheluva"........Stormhatt september

Vit Solhatt sept 

 Sticka lugnt :-)

Ny månad

och då är det dags för

Bondepraktikan för  oktober

Mycket frost och snö i oktober bådar milt väder i januari. Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter. Att träden blommar ännu en gång är tecken till en lindrig vinter. Sitter lövet ännu kvar på träden, är en sträng och tidig vinter att vänta ävensom mycket mask nästa sommar. Är det gott om ek- och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng. Om levern på den s k lövgäddan är bred åt gallblåsan till men framtill spetsig, står en sträng vinter för dörren. Gröngölingen förutsäger väderleken cirka tre dgn i förväg. Har han ett långt entonigt läte blir det vackert väder, ropar han starkt, blir det regn och oväder, kommer han in i husen och skriker, blir de än värre. Då sidensvansen börjar visa sig kan man vara säker på att frost och snö ej länge uteblir. Domherrens ankomst är ett tydligt tecken till köld och oftast även till snö. Oktober varm, februari kall

Märkesdagar

Galliusdagen (16) Denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade.

Bondepraktikan för september

Oväder i senare hälften av september följs nästan alltid av starka stormar. Våt september ger torr oktober. Dimma på aftonen betyder regn på natten. Faller lövet tidigt från träden kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder. Sena blommor i trädgårdarna bådar vacker höst och lindrig vinter. Efter en rik humleskörd blir det stark vinter och gott skördeår. När björkar och pilar länge behåller sitt löv grönt uppe i toppen medan de tidigt fäller det på de nedre grenarna, kan man vänta tidig vinter och god vår. Oväder i september varslar om mycket snö i februari och mars samt god skörd. Åska i denna månad bådar ett fruktbart år.

Märkesdagar

Egidiusdagen (den 1) Sådan väderleken är denna dag sådan blir den över huvud taget hela månaden

Mikaeldagen (den 29) Om det denna dag blåser nordlig eller ostlig vind, blir fintern inte sträng. Mild vinter följer också om det renar utan blåst på Mikael. Regnar det inte denna dag tyder det på ett torrt nyåpr. Mycket ekollon vid Mikaelitiden bådar mycket snö vid jul och stark köld efteråt. Är ekollonen vid denna tid tomma och våta inträffar en mild vinter. Om flyttfåglarna inte drar sin kos före Mikael betyder detta lindrigt väder åtminstone till jul.

Bondepraktikan

Augusti

Vindarna är i denna månad föränderliga, åska och regnväder vanliga. Nordanvind i augusti medför stadig väderlek. Vad augusti inte kokar lämnar september ostekt.

Märkesdagar

Laurentiusdagen (den 10) vacker betyder god höst

Vårfrudagen (den 15) Om solen skiner klart denna dag blir den påföljande veckan regnfri.

Bartolomeusdagen (den 24) klar bådar vacker höst.

1 juli 2013......

mitt i sommaren och en fantastiskt varm och skön dag :-)  Hoppas ni alla har passat på att njuta av detta underbara väder.

Kolonijobb har det varit för mej. Låg över så att vi kunde starta tidigt i morse med att rensa potatislandet sen blev det lunch och lite mer potatisland.
Kl 15-00 började vi 9 personer att riva den gamla komposten och vid 16.50 satt vi alla och käkade grillkorv m tillbehör och även kaffe m dopp.
Samtidigt fick vi information om solcellsenergi lämpat för våra små kolonistugor, bra till en lite kyl och en liten lampa t ex.

I går, sista juni, såg växthuset ut så här

Från första början såg det ut så här:

Nu är det mitt jobb kvar inuti. Ska rensas från lite ogräs och sedan jämnas till för att kunna sätta in pallkragar att odla i. En lite plats för rekreation skall det också finnas plats för.

B O N D E P R A K T I K A N

Bondepraktikan  juli månad

Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande. Vad juli och augusti inte kokar kan september inte steka. Åska i denna månad bebådar gott kornår men stor sjuklighet bland kreaturen. Juli motsvarar i fråga om väderleken januari. Den vecka i juli som både i gamla och nya almanackan börjar med Fredrik och slutar med Kristina, kallas som bekant, ”fruntimmersveckan” och brukar i allmänhet vara regnig. I denna månad ingår ”hunddagarna” (rötmånaden)  Se i övrigt följande märkesdagar.

Märkesdagar

Marie besök (den 2) Sådant vädret är på denna dag, fortfar det att vara i 40 dagar därefter.

Margaretadagen (den 20) Regn på denna dag tycker lantfolket inte om enär man då väntar svår bärgning och nötterna skadas. Det heter skämtsamt: ”Greta väter i nöten.”

Magdalenadagen (deb 22) Magdalena gråter gärna.

Emmadagen (den 23)  klar och varm men ej kvalmig lovar ett gott år.

Jakobsdagen (den 25)  varm och klar bådar en kall jul.

Sjusovardagen (den 27)  Om det regnar denna dag kommer det att regna i sju veckor.

Sent ute men......

här är den

Bondepraktikan för juni månad

Juni

Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar. Åska i denna månad bådar en regning sommar men en rik skörd. Om nordlig vid ofta blåser kan man hoppas på ett gott år. Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Är juni mild och våt blir även december sådan. Regn midsommartiden är alltid långvarigt. Bed om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan. Sådan väderleken är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21 juni) sådan blir den ända till Mikaeli (den 29 september).

Märkesdagar:

Trefaldighetssöndagen.

Är vädret klart på denna dag betyder det ett gott år.

Salomondagen (den 8)

Om det regnar denna dag kommer det att rena i fyra veckor efteråt.

Vitusdagen (den 15, Justina)

Medför vanligen regn

Sommarsolståndet (den 21)

 Se ovan

Johannes döparens dag (den 24)

Ju mer det regnar denna dag desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängsstarrgräset bärgas.

Petrusdagen (den 29)

Är denna dag mycket varm blir det i stället sträng köld på juldagen., Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel blir förhållandet detsamma å juldagen.

 

Blir två inlägg i dag

för jag har ju alldeles glömt bort att lägga in Bondepraktikan för maj månad
Här kommer den:

Om det regnar mycket i maj, blir det litet regn i september och tvärt om. Dagg och kyla om aftnarna bringar ett gott foderår. Åska i denna månad betyder inte gott år. Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna (jfr april). En varm maj göder kyrkogården. En bisvärm i maj är lika mycket värd som ett lass hö. Våt pingst gör en fet jul, men pingstdagsregn är sällan gott. På våt maj följer en torr juni.

Märkesdagar

Philippusdagen (den 1:a) Tre nätter före denna dag och de tre närmaste efteråt utgör tillsammans med Philippus natt de s k ”Ludde nätter” vilka sålunda är sju. Hörs åska då blir det ett fruktbart och gått or.

Servatiusdagen (den 13:e) Efter denna dag får man varken snö eller frost.

Eriksmässan  (den 18:e) ”Om Erik kommer med ax så kommer Olle (den 29:e) med kaka”.

Urbanusdagen (den 25:e) På denna dag väntas storm och oväder. Om inte all höstråg gått i ax Urbanus dag blir det ett hårt år.

Regn på Kristi himmelsfärdsdag bådar dålig höstskörd

Om pingstdagen är förut talat. Om trefaldighetssöndagen, se juni månad

Det är inget 1:a aprilskämt

utan så här låter bondepraktikan för april månad

Inträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen i denna månad kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen. Om april blåser i sitt horn så blir det en god skörd av korn. Mars torr, april våt och maj kall fyller bondens lador all; men april torr och ren är bonden till stort men. April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt. En torr april är inte vad bonden vill; men aprilregn ger frukterna hägn. Aprilsnö är så gott som fåragö. På en våt april följer en torr juni.

Klart månsken i april skadar fruktblommorna. Om tordyveln i den första vårtiden har löss under hakan då är denna tid den bästa för att bruka jorden. Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten är en våt sommar att vänta.

Märkesdagar

Palmsöndagen: Är det klart väder denna dag får kornet god växt det året.

Långfredagen: Regnar det på denna dag har man att vänta en torr sommar.

Påskdagen: Om denna är regnig blir det litet foder men är den klar blir det gott om bete och mycket smör.

Tiburtiusdagen (14): Det nedan som kommer efter första sommarnyet eller efter Tiburtius kallas kråknedan. Då är det bra att täcka hus, ty taken rivs inte ned av stormen. Regnar det i kråknedanet växer det mycket ogräs.

Markusdagen (25): är vanligen kall.

Om ”Ludde nätter” se märkesdagar i maj

Så nu är det bara att kolla om detta stämmer  :-)

Den här bilden är från 17 mars 2012, kolonin. Julrosen tinar fram. I år, 1 april är det så mycket snö så jag inte kan komma ner till kolonin. 
Ha en fortsatt fin dag


Sticka lugnt :-)

Bondepraktikan för januari

God fortsättning på det nya året.
Nu följer bondepraktikan för januari månad..........

Om januarikölden mildras kommer snö men faller dagg och dimma kommer tö. Är månadens början och slut vackra kan man hoppas på ett gott år. Dansar myggen blir det svårt foderår. Är januari varm blir skörden arm. Om gräset växer i januari blir det så mycket sämre när det bör växa. Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd. Så länge lärkan sjunger före kyndelsmässodagen (2 febr) så länge tiger hon efter denna dag. Dimma i januari ger en våt vår. Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondagen) blir det mycket sjukligt under det året. Åska i januari bådar ett fruktbart år men även storm och krig.

Märkesdagar
Nyårsdagen Det är en gammal tro att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan (Venus) går före nyet bebådar det god årsväxt men går nyet före stjärnan betecknar det dyr tid.
Vincentiusdagen  (den 22)  Om denna dag är klar betyder det gott och fruktbart år.
St Pauli dag  (den25)  Är denna dag klar betyder det god årsväxt

Om "De tolv juldagarna"  (25 dec-5 jan)
Enligt bondepraktikan ska man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året. Sådant vädret är på juldagen, sådant blir det också i januari. Sådant det är den 26 dec så blir det i februari osv....

25 dec snöade det lite och var som mest -3,7 grader....behagligt alltså
26 dec var också så där behagligt kallt, som mest -2,4 och på kvällen var det dimma
27 dec  var ungefär som 26
28 dec  likadant
29 dec  Snö och regnblandad snö ca 0,0 grader
30 dec  regn på vissa ställen och mellan 2 och 4 varma grader
31 dec  lite regn och några flingor snö. Varma grader ca 1-3.
I dag 1 jan  dimma och +2,3  grader kl 8.00

Jaha då får vi kolla och se om det stämmer då   :-)

I dag blir det en lugn och skön dag då stickningen får ha huvudrollen. Naturligtvis måste jag ut på en promenad mitt på dan.

Ha en fin dag allesammans och

Sticka lugnt :-)